• 2_2_10_zuechtung_roggen_headerbild.jpg
    Hybridförädling av råg

Hur går hybridförädling till? Hur man tar fram en hybridrågsort förklaras här.

Råg är både ett värdefullt livsmedel och foder och är också lämpligt som energikälla i etanol- eller biogasproduktion. Lantbrukaren har ett stort antal hybridsorter av råg att välja mellan. Hur går hybridförädling till? Hur man tar fram en hybridrågsort förklaras här.

Mål för förädling av hybridråg:

  • Avkastningspotential och -stabilitet: Kärnavkastning, torktålighet, stråstyrka och tusenkornvikt
  • Sjukdomsresistens: Mjöldryga, brunrost, mjöldagg och Rhynchosporium
  • Kvalitet: rymdvikt, mjölavkastning, falltal, råproteininnehåll, amylogramvärde, stärkelseinnehåll

De viktigaste förädlingsmålen för hybridråg som ska användas till helsädesensilering är biomassa-avkastning, metanavkastning och tillväxttid fram till mjölkmognad.

Formeln för en hybridråg verkar ganska enkel, men många års intensivt förädlingsarbete ligger bakom den.

Råghybrider = (ACMSxB) x R-SYN

Detta innebär:

(ACMSxB)

Mor (fröförälder): Korsning mellan en inavlad linje med CMS-plasma och en inavlad linje med normal plasma. CMS-plasma innebär att växterna innehåller en cellplasma som förhindrar att föräldraplantan själv bildar pollen. Denna egenskap är nödvändig så att pollinering av den korspollinerande rågen kan styras på ett målinriktat sätt.

R-SYN

Fader (pollenförälder): en syntetisk population, som ofta består av två föräldrakomponenter och bär på en återställningsgen. Dessa återställningsgener möjliggör återställning av fertiliteten hos korsningsprodukten från frö- och pollenföräldrarna. Denna återställning är nödvändig för att den odlade hybridrågen ska bilda kärnor.

Tre enkla anledningar till varför avkastningsökningen som observerats i praktiskt odling kan vara lägre än förädlingsframstegen

Andel populationsråg

I Tyskland odlas populationsråg på ca. 20 - 25 % av rågarealen. Men som framgår av Figur 2 har denna rågtyp gjort mindre förädlingsframsteg de senaste åren. Även på sämre ställen ger hybridrågen högre avkastning tack vare sin odlingsstabilitet.

Marknadspriser och resulterande intensitet

Under de 23 år som illustreras i Figur 1 har det ofta rått faser av låga marknadspriser. Detta minskar produktionsintensiteten och innebär att avkastningsspotentialen för sorterna inte utnyttjas fullt ut. Dessutom minskar arealerna under dessa år, och rågen odlas då oftast på platser med lägre avkastningspotential.

Exrema väderleksförhållanden

Extrema väderförhållanden har inträffat oftare i Tyskland de senaste åren och har påverkat rågodlingen, särskilt i form av vårtorka. Dessa resultat påverkar i stort sett alla sädesslag. Lätta jordar, där råg huvudsakligen odlas, är emellertid särskilt drabbade.

Slutledning:

Jämfört med förädlingsframstegen utsätts den praktiska odlingen för fler yttre faktorer än enbart de genetiska. Tack vare ovan beskrivna förädlingsframsteg har nivån på avkastningen för råg ökat under många år, trots dessa omständigheter. Odlingen av hybridråg kommer även i framtiden att kunna dra nytta av dessa förädlingsframsteg.

Tolerans mot torka (rågförädling)

Framsteg genom de senaste urvalsmetoderna: Perioder av torka ökar ständigt på grund av klimatförändringarna och det finns en ökad efterfrågan på sorter med förbättrad tolerans mot torka. Växter reagerar på torkstress på många olika sätt. För att känna igen reaktionerna använder vi, utöver vår erfarenhet av växtförädling, också den senaste mättekniken. Det gör det möjligt för oss att nå längre när det gäller att fastställa särdragen.

Torkstresstestet.

1. Försöksupplägg

Grunden för bästa möjliga fastställande av särdragen är ett perfekt planerat och utformat experiment. För mätningarna finns flera torkstresstest med cirka 3 000 rågparceller fördelade över ett område på ca. 5 ha. Det fullständiga föröket är uppdelat i en bevattnad och en obevattnad del, där båda varianterna alltid ligger intill varandra vid flera upprepningar för att få en rättvis jämförelse av de två varianterna.

För bevattning läggs 12 - 15 m långa droppbevattningsslangar ut för att åstadkomma en jämn bevattning i parcellerna. Vi kontrollerar vatteninflödet mycket exakt med en central fördelningsstation.

2. Mycket modern registrering av växtegenskaper

Så många olika växtegenskaper som möjligt registreras i våra experiment. Det är särskilt viktigt att mäta alla egernskaper under flera veckor.
För att kunna registrera egenskaper med en hög kapacitet på 750 parceller i timmen, utrustade vi en sprutbom med GPS, en spektrometer och en infraröd termometer. På så sätt kan vi, oberoende av vädret, mäta agronomiskt viktiga egenskaper som beståndstäthet, bladyta, klorofyllinnehåll och sjukdomar samt skördeavkastning.

En väderstation mäter samtidigt vindhastighet, luftfuktighet, temperatur och solstrålning, och en jordsond mäter markfuktigheten. Båda säkerställer att informationen om miljöförhållandena på testplatsen registreras.

När mätningarna är klara är utmaningen för oss att matcha de stora datamängderna och i slutändan använda dem för urval. Forskningsprojektets första år visade vilka egenskaper som det är rimligt och genomförbart att mäta. I det stora, fleråriga forskningsprojektet som genomförs gemensamt av Julius Kühn Institute, universitetet i Kiel och KWS Cereals, arbetar vi intensivt för att få mätmetoderna till ett stadium där de kan vara till nytta. Framstegen kommer att visas när vi marknadsför de första hybridrågsorterna med utpräglad torktolerans, något som är planerat till 2018.

Din kontaktperson

Nils Yngveson
Nils Yngveson
Finland, Norge, Sverige
Skicka e-post
KONTAKT