• Förberedelse av ett DNA-prov i laboratoriet
    Korsning och urval

Korsning och urval

Översikt

I ett nötskal

Föräldralinjer med de önskade egenskaperna korsas med varandra.

Frön från de största och mest produktiva plantorna väljs och sås på nytt.

Fördelar

Ursprunglig och fundamental typ av växtförädling

Nackdelar

Kräver mycket tid för att uppnå det önskade resultatet

Utveckling

Urval sedan cirka 12 000 f.Kr. i dagens Anatolien och Zagros-bergen (dagens Iran). Forskning om korsförädling från cirka 1855 av Gregor Mendel (Mendels lag).

Korsning

Förädlare vill förse lantbrukare med optimalt anpassade grödor. Då gäller det att kombinera många positiva egenskaper i en sort. Till de eftersträvade egenskaperna hör bl.a. en mycket god avkastning, sjukdomsresistens, hög stärkelse-, protein- eller sockerhalt och/eller bra stråstyrka. För att kombinera alla dessa egenskaper i en enda sort korsas föräldralinjer som bär på dessa önskade egenskaper. Detta skapar en dottergeneration, s.k. F1.

I det bästa scenariot finns här några indivier som bär på båda föräldrarnas positiva egenskaper. Endast då har korsningen gett önskat resultat. I nästa steg korsar förädlare denna avkomma med andra plantor som har andra önskvärda egenskaper. Flera korsningssteg senare har en ny linje skapats som till slut kombinerar alla önskade egenskaper, och som efter flera tester kan registreras som en ny sort. Denna process är tids- och arbetskrävande. Den kräver noggrann planering och tar flera år att genomföra.

Efter korsning av två moderväxter (längst till vänster) korsar förädlare in nya plantor i avkomman gång på gång. Till slut – ofta efter flera år – finns det slutligen en växt med de önskade egenskaperna.

Efter korsning av två moderväxter (längst till vänster) korsar förädlare in nya plantor i avkomman gång på gång. Till slut – ofta efter flera år – finns det slutligen en växt med de önskade egenskaperna.

Urval (selektion)

Urval (även kallat selektion) är den äldsta formen av växtförädling. För cirka 12 000 år sedan odlade människan till att börja med vilda sädesslag. De tidiga jordbrukarna sparade med avsikt kornen från de största och mest produktiva växterna. Detta utsäde planterades sedan på nytt följande år medan alla andra plantor uteslöts ur uppförökningsprocessen. Detta gjorde att man med tiden fick fram plantor med fler önskade egenskaper, bland annat ökade avkastningen på detta sätt.

Om denna urvalsprocess upprepas tillräckligt ofta återstår slutligen nästan enbart homozygota växter (vad gäller de valda egenskaperna) som har de önskade egenskaperna. Utan att känna till de genetiska principerna lyckades de första jordbrukarna utföra selektiv förädling genom noggrann observation och erfarenhet. En av de första spannmålsgrödorna var vilt enkornsvete (Triticum urartu). Det bildar endast ett ffåtal små kärnor och dess ax är sköra. Konstant urval av de bästa enskilda plantorna ledde till det odlade enkornsvetet (Tritiummonococcum) med större korn och fasta ax.

Urvalsprincipen: Förädlare behåller till exempel kornen från de största växterna i en skörd. De sår detta utsäde följande år. Under årens eller årtiondens gång fortsätter de önskade större växterna att dominera.

Urvalsprincipen: Förädlare behåller till exempel kornen från de största växterna i en skörd. De sår detta utsäde följande år. Under årens eller årtiondens gång fortsätter de önskade större växterna att dominera.

Din kontakt

Thilo Resenhoeft
Thilo Resenhoeft
Skicka e-post
KONTAKT