Markörteknik och genomurval

Genetiska markörer är korta DNA-sekvenser med känt läge inom genomet och som ärvs tillsammans med en viss egenskap (till exempel en gen). Med hjälp av molekylära markörer kan dessa egenskaper (gener) snabbt och enkelt identifieras innan de visar sig i den fullvuxna växten. På detta sätt kan förmågan att t.ex. motstå svampangrepp bestämmas redan i groddstadiet. Molekylära markörer gör växtförädlingen betydligt mer effektiv.

Utan denna moderna metod skulle man vara tvungna att vänta tills plantan är fullvuxen för att kunna se om de önskade karakteristiska kännetecknen finns. Till exempel: Förädlare korsar två föräldralinjer med varandra och låter sedan fröet gro. De tar sedan ett litet bladprov från varje grodd och analyserar DNA. Om denna visar markören som de är ute efter betyder det att avkomman har den önskade egenskapen. Tack vare molekylära markörer kan vi inom 48 timmar upptäcka om en önskad egenskap finns i den förädlade sorten. Detta gör det möjligt att tidigt välja ut vilken avkomma som bär på de önskade egenskaperna och förädlare kan koncentrera sig på de mest lovande växterna.

Laboratorieresultaten testas sedan i fältstudier med färre kandidater än någonsin tidigare, vilket ökar effektiviteten.

Till och med snabbare med genomurval

Genomurval är en vidareutveckling av den traditionella markörtekniken (MAS) och leder till ett ännu bättre och mer tillförlitligt urval när man väljer lämpliga korsbefruktningspartners och framtida sorter. Tack vare att kostnaderna för genetiska markörer har minskat markant kan en växt analyseras samtidigt för olika markörer.

Förädlare gör detta genom att skapa en markörprofil med flera tusen markörer för varje enskild planta. Varje planta har en specifik markörprofil som kan jämföras med ett fingeravtryck. Med markörteknologins höga kapacitet, som redan etablerats på KWS, kan markörprofiler skapas snabbt och kostnadseffektivt.

Tusentals markörprofiler från en växtpopulation kopplade sedan ihop med uppmätta data från fältförsök. På basis av detta utvecklas statistiska och matematiska modeller som kan användas för att förutse plantornas förädlingsvärde och om de är lämpliga för därpå följande utveckling av sorter baserat på frönas eller de unga plantornas markörprofiler. Komplex programvara får sedan till uppgift att med hjälp av markörprofilerna välja ut fler individer, även bland sådana som inte testats i fält, som är lovande för vidare korsningarbete. Tack vare denna förvalsprocess är många fälttester onödiga, samtidigt som förädlingsframstegen upprätthålls.

Nära samarbete mellan genom- och förädlingsforskning ökar hela tiden förädlingeffektiviteten och påskyndar förädlingsframstegen.