Framtid

Låt oss tala om framtiden: Nya förädlingsmetoder och genomredigering inom jordbruket

Vår erfarenhet visar att innovationer inom växtförädlingen i allmänhet uppskattas av alla samhällsgrupper. Nya förädlingsmetoder såsom genomredigering är dock ett komplext ämne som väcker många frågor:

Varför är genomredigering en möjlighet för mera hållbart jordbruk?
Vilka möjligheter finns det att snabbare förädla fram kultorgrödor som är mer motståndskraftiga mot sjukdomar och skadegörare?
Varför kan växter framtagna med vissa genomredigeringsmetoder räknas som naturidentiska?

Detta gör dialogen ännu viktigare - för att klargöra frågor och fatta beslut om acceptansen för och användningen av dessa metoder. Vår princip: För att göra framsteg mot ett hållbart jordbruk bör man finna en välavvägd balans mellan vetenskaplig innovation och tillsynskrav.

Varför vi överväger genomredigering

År 2050 kommer det att finnas nästan tio miljarder människor på jorden. Detta är nästan dubbelt så många som år 1990. Världens växande befolkningsmängd utgör en enorm utmaning för lantbruket.

Hållbar markanvändning är nu viktigare än någonsin tidigare. Och det är också stabil och pålitlig avkastning. Detta mål gör det nödvändigt att fortsätta göra framsteg inom växtförädling. Grödor som majs, vete eller potatis har livnärt människor under flera århundraden. Men förändrade miljöförhållanden och olika livsstilar har alltid utmanat mänskligheten att använda sin tids upptäckter för att anpassa jordbruket till de nya näringsbehoven.

Hur kan genomredigering hjälpa oss att göra detta?

Att det är enkelt och stabilt att använda de nya förädlingsmetoderna erbjuder unika möjligheter. De främjar och påskyndar utvecklingen av nya sorter med hög avkastning som är speciellt anpassade till sin miljö. De ökade problem som orsakas av skadeinsekter, sjukdomar, torka på grund av klimatförändringen och förstörelsen av odlingsbar mark, kan mötas effektivare samtidigt som livsmedelsproduktionen i tillräckligt stor utsträckning och till rimliga priser säkerställs.

Hur fungerar genomredigering egentligen?

Genomredigering

Är det bara en annan form av genteknik?

De nya metoderna kan användas på en rad olika sätt. Beroende på deras tillämpning kan en del ge upphov till genetiskt modifierade växter. Det är därför viktigt att utvärdera dessa metoder på ett nyanserat sätt. Zinkfinger, TALEN och CRISPR/Cas kan tillämpas på olika sätt. Varianterna 1 och 2 är produkter från metoder som inte innebär någon genöverföring. Vårt urval visar hur växter har förädlats med hjälp av dessa metoder.

Det som naturen enbart producerar slumpmässigt och tar traditionella förädlare många år av pengar och möda att uppnå, kan uppnås med genomredigering på ett exakt och riktat sätt och på kort tid. Resultaten överstiger inte dem som uppnås av naturen eller med Mendels korsbefruktnings- och rekombinationsmöjligheter. Men metoderna gör det som är slumpmässigt förutsägbart och möjliggör effektivare och mera ändamålsenlig förädling.

Detta gör växterna som är resultat av många av de nya metoderna naturidentiska. Med andra ord kunde de också ha uppkommit genom traditionell förädling eller slumpmässigt via naturliga mutationer. Resultaten skiljer sig inte från växter som förädlats på ett traditionellt sätt varken i deras genetiska uppsättning eller i deras egenskaper. De innehåller inte externt modifierade gener eller gener som är artfrämmande.

Genomredigering: vår princip

Tack vare enkelheten i användningen ser vi stor en potential i de nya förädlingsmetoderna. Möjligheterna som genomredigering erbjuder låter oss förädla nya sorter med större avkastning på ett snabbare och effektivare sätt. Därmed blir det också lättare att lösa problem gällande frågor som rör jordbrukets hållbarhet och framtid. Och genom att de nya metoderna är effektiva och lätta att använda kan de även användas av små och medelstora förädlare.

Under nuvarande lagstiftning är det viktigt att särskilja mellan olika genomredigeringsmetoder i syfte att bedöma regelsystemet. Vissa kan leda till genetiskt modifierade växter, medan andra är lika de som uppnås genom traditionell förädling. Dessa upprätthåller artbarriären och leder till växter som kunde ha uppkommit naturligt eller med traditionella förädlingsmetoder och produkterna anses därför vara naturidentiska. Avgörande för hur en metod ska klassificeras inom befintligt regelverk är, som vi ser på det, en kombinerad analys av de metoder som använts under produktionsprocessen och de produkter de lett till.

Naturidentiska resultat

Växter som förädlats med nya förädlingsmetoder såsom genomredigering och som kunde ha vuxit spontant i naturen eller varit resultatet av en traditionell kors- och kombinationsförädling bör därför klassificeras som naturidentiska. Separat reglering är inte nödvändig.

Genteknik

Växter som är ett resultat av riktad överföring av främmande gener eller genetiska komponenter faller å andra sidan under Europeiska unionens lag om genteknik.

Vår princip

Klassiska och nya metoder som ger upphov till naturidentiska växter prioriteras för närvarande i vår produktutveckling för Europa. Detta håller vi oss till och det är vårt åtagande. De krav som våra kunder och samhället ställer på vårt arbete som växtförädlare är vägledande för vårt agerande. Betingelserna är olika i vart och ett av de 70 länder där KWS SAAT SE & Co. KGaA är verksamt. Därför är det alltid viktigt att hitta de rätta lösningarna för många olika krav. Växter ska i allmänhet bedömas utifrån deras egenskaper.