• KWS-tree-with-sunrise.jpg
    Framtid

Nya förädlingsmetoder och genomredigering inom jordbruket

Innovationer inom växtförädling spelar en avgörande roll inom jordbruket för att hålla jämna steg med framtida utmaningar.

Jordbruket står idag inför en rad olika utmaningar. Klimatförändringarna orsakar torka, värmestress och förändrade odlingsförhållanden. Ett ökande antal jordbruksskadegörare och växtsjukdomar hotar avkastningen. Som företag vill vi inte bara säkra föda för en växande befolkning, vi vill också se till att de underliggande systemen är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara. En viktig aspekt i detta är att betydligt minska behovet av insatser som bekämpningsmedel, gödning och vatten. För att möta dessa utmaningar måste utsädeskvaliteten kontinuerligt förbättras.

Målet med modern växtförädling är att utveckla nya sorter som möjliggör mer skörd med mindre insats.

Högre avkastning

... få ut mer per hektar av befintlig jordbruksmark och därmed skydda naturliga livsmiljöer och biologisk mångfald

Ökat motstånd

... eller tolerans mot skadegörare och sjukdomar – leder till mindre användning av kemikalier för att skydda grödorna, färre körningar till fältet och därmed mindre CO2-utsläpp

Lägre förbrukning

... av vatten, gödning och bekämpningsmedel för att bevara resurser, förbättra livsmedelskvaliteten och skydda miljön

Genomredigering: En översikt

Genomredigering är en förädlingsmetod som kan användas av forskare och förädlare för att göra riktade och specifika förändringar i en växts DNA.

DNA-brott och reparationer sker spontant och ofta i naturen och orsakar naturliga mutationer i celler. Dessa naturliga mutationer säkerställer att organismer anpassar sig till nya eller utmanande förhållanden över tid och därrmed gradvis förändras, varför vi upplever en rik biologisk mångfald idag.

Genomredigering ersätter dessa "spontana" mutationer med precision genom att skära genomet på en fördefinierad position, vilket stimulerar cellens reparationsmekanism. Detta påverkar i sin tur hur vissa egenskaper kommer till uttryck hos växten.

Forskare kan identifiera funktionen hos växtgener som gör en växt mer robust och / eller produktiv. När en gen har identifierats kan genomredigering användas för att snabbt förbättra en grödas motståndskraft mot en sjukdom, klimattolerans, näringsvärde, smältbarhet eller smak.

Resultaten av redigeringen av arvsmassan kan spåras tillbaka till en mutation – men om denna uppnåddes med konventionella förädlingsmetoder, med genomredigering eller uppstod naturligt kan inte fastställas.

1

Sökning

Ett enzym (nukleas) styrs till önskad plats i genomet.

2

Klippning

Nukleaset klipper exakt DNA:t och skapar en dubbelsträngsbrytning.

3

Reparation

Medan cellens eget reparationssystem återmonterar DNA:t kan sekvenser bytas ut eller tas bort.

Beroende på önskat resultat kan olika genomredigeringstekniker användas

Beroende på gröda eller önskad egenskap kan olika former av genomredigering användas, vilket ger stor mångsidighet av processen. Vissa tillämpningar av genomredigering kan producera genetiskt modifierade växter genom att införa främmande gener. Andra, som SDN-1 och SDN-2, använder inte främmande genetiskt material. Zinkfingrar, TALEN och CRISPR/Cas kan alla användas på en mängd olika sätt. Ur rättslig synvinkel är det därför viktigt att utvärdera slutprodukten som produceras med dessa metoder på ett nyanserat sätt.

Nya förädlingsmetoder som genomredigering utgör en viktig vidareutveckling av modern växtförädling, och gör det möjligt att påskynda förädlingsprocessen.

Konventionell växtförädling är en lång process som kan ta upp till 25 år, beroende på gröda, innan en förbättrad sort finns tillgänglig för lantbrukarna. Dessutom är processen ofta mycket komplex, eftersom både önskad (t.ex. resistens mot skadegörare) och oönskade egenskaper (t.ex. lägre avkastning) kan föras vidare vid varje korsning.

Genomredigering gör det möjligt för forskare och förädlare att introducera önskade egenskaper genom små, riktade förändringar utan att överföra oönskade egenskaper - vilket påskyndar utveckling av nya växtsorter med 20-30% jämfört med konventionella förädlingsmetoder. Tidsbesparing är avgörande eftersom klimatförändringar, skadedjur och växtsjukdomar alla är utmaningar som förändras fort och som kräver snabba lösningar.

Nuvarande rättsliga ramverk

Det finns inget globalt rättsligt ramverk för nya förädlingsmetoder. Den nuvarande EU-förordningen innebär ett förbud mot genomredigering.

I sin dom från 2018 klassificerade EU-domstolen alla växter som utvecklats med hjälp av nya förädlingsmetoder såsom genomredigering som genetiskt modifierade organismer (GMO). Dessa omfattas för närvarande av en strikt EU-lagstiftning gällande GMO, även om växten är identisk med de växter man får fram med konventionellt förädlingsarbete och inte innehåller främmande DNA.

Mot bakgrund av denna dom har Europeiska unionens råd uppmanat EU-kommissionen att ta fram en studie som bedömer nuvarande status och villkor för användning av nya förädlingsmetoder. I studien, som offentliggjordes i april 2021, drar man slutsatsen att det nuvarande regelverket inte är anpassat efter dagens vetenskap och att nya förädlingsmetoder har potential att bidra till ett hållbart livsmedelssystem som en del av från jord till bord-strategin.

Efter en konsekvensbedömning och en rad offentliga samråd publicerade EU-kommissionen ett lagstiftningsförslag för växter som erhållits från riktad mutagenes och cisgenes den 5 juli 2023. Detta förslag syftar till att upprätta ett lämpligare regelverk för nya förädlingsmetoder. För närvarande har rådet och parlamentet inlett debatten om förslaget och kommer följaktligen att besluta om antagandet av den slutliga lagstiftningstexten.

I andra länder gäller andra regler

Den vetenskapliga konsensusen är att riskerna med genomredigering är likvärdiga med de som är förknippade med klassisk förädling. Detta återspeglas i de olika regelverken som finns runt om i världen. Medan genomredigering är strikt reglerad i många länder, särskilt i Europa, är detta inte fallet i andra länder.

  • KWS Infographic Nr. 1 Översikt över genomredigering - Regulatorisk situation över hela världen
    1 / 5

    Översikt - regleringssituationen i hela världen

    Informationen baseras på officiella publikationer och personlig kommunikation

  • KWS Infographic Nr. 2 showing an countries with regulation in place (case by case)
    2 / 5

    Regelverk på plats, vanligtvis granskning från fall till fall av myndigheter, SDN-1 regleras vanligtvis inte

    Informationen baseras på officiella publikationer och personlig kommunikation

  • KWS Infographic Nr. 3 showing countries with regulation in place (targeted mutagenisis)
    3 / 5

    Regelverk på plats, riktad mutagenes reglerad som genteknik

    Informationen baseras på officiella publikationer och personlig kommunikation

  • KWS Infographic Nr. 4 showing an countries with regulation planned
    4 / 5

    Regelverk planeras

    Informationen baseras på officiella publikationer och personlig kommunikation

  • KWS Infographic Nr. 5 showing an countries with regulation under revision
    5 / 5

    Regelverket håller på att ses över

    Informationen baseras på officiella publikationer och personlig kommunikation

KWS är en engagerad medlem i PILTON-projektet och stöder dess tre huvudmål

  • Att ge ett konkret praktiskt exempel på nya förädlingsmetoder och deras fördelar.
  • Gå igenom de vetenskapliga stegen för att uppnå rättvis tillgång, bättre förståelse och samförstånd för växtförädlingssektorn.
  • Att involvera politiska ledare, beslutsfattare och allmänheten i denna viktiga fråga.

Din kontakt

Stephan Krings
Stephan Krings
Head of Global Marketing and Communications
Skicka epost
KONTAKT

Common icons/confirm-email